Skip to main content

Den som lånar ut sitt BankID till sin sambo får räkna med att bli betalningsskyldig för lån som sambon upptar, även om sambon inte har fått tillåtelse att uppta några lån. Detta slår Högsta domstolen fast i avgörandet ”Låneavtalet med Svea Ekonomi” (Mål nr T 930-21).

Rättsfallet, som avgjordes i december 2021, avser en man som lånade ut sitt BankID till sambon för få hjälp att betala hushållets räkningar. Utan hans tillstånd använde sambon sedan e-legitimationen för att uppta ett lån hos Svea Ekonomi om 20 000 kr. Därefter överförde hon delar av beloppet till sitt eget konto.

Svea Ekonomi ansökte några år senare om ett betalningsföreläggande och krävde att mannen skulle betala tillbaka lånet. De menade att mannen, genom att lämna ut BankID och kod till sambon, gjort henne behörig att uppta lån i hans namn. Mannen nekade till betalningsskyldighet att frågan hamnade därmed i domstol.

HD:s resonemang om utlån av e-legitimation

Obehörig användning av en e-legitimation, såsom BankID, leder inte till att innehavaren blir bunden av rättshandlingen. Obehörig användning kan t.ex. vara när någon utomstående har manipulerat det tekniska systemet, eller när någon utomstående stulit en säkerhetskod och därefter använder e-legitimationen utan samtycke.

Däremot är det inte en otillåten användning när någon har lånat ut sitt BankID, eller annan e-legitimation, och givit sitt samtycke till användning.

Tillitsfullmakt uppstår

En tillitsfullmakt grundar sig på att en utomstående (tredje man) har en befogad tillit till att den som ingår ett avtal för någon annans räkning faktiskt har rätt att ingå det avtalet. För att en tillitsfullmakt ska uppstå ska också huvudmannen ha insett risken för att den utomstående skulle utgå från att mellanmannen hade rätt att ingå avtalet.

När du ingår ett avtal med hjälp av BankID, vet inte den andra parten vem det är som faktiskt använder e-legitimationen. HD menar därför att tredje man får utgå från att det är innehavaren själv som använder sitt BankID, eller att den som använder e-legitimationen har innehavarens samtycke.

Den som lånar ut sitt BankID till sin sambo skapar alltså en situation där en tillitsfullmakt uppstår.

Utlånare av BankID får ta risken

När mannen lånade ut sitt BankID till sambon gav han henne behörighet att rättshandla i hans namn. Hon hade dock inte medgivande att uppta några lån. När hon ändå gjorde det gick hon därför utanför sin befogenhet.

HD anser dock att upptagandet av ett lån om 20 000 kr låg inom ramen för den befogade tillit som tillitsfullmakten byggde på. Mannen har heller inte hållit uppsikt över hur sambon använde hans BankID. Han får därför stå risken för sitt agerande och blir betalningsskyldig för lånet.

Om det istället hade handlat om ett större lån, i synnerhet när låntagaren är konsument, menar HD att ytterligare kontroller kan krävas av tredje man.

Låna inte ut BankID till sambo

En enkel slutsats är att du aldrig bör låna ut ditt BankID till din sambo. I verkligheten är dock sambors ekonomi sammanflätade och det är vanligt att den ena sambon ingår avtal för den andres räkning.

Det är också vanligt att sambor har gemensam lån, skulder till varandra och även skulder till föräldrar. Rättsfallet visar hur viktigt det är att ta ansvar för sin juridiska och ekonomiska situation.

Upprätta skuldebrev

Att upprätta skuldebrev kan verka som en överdrift, men skuldebrev är ett mycket bra sätt att klargöra vad som gäller för lån och skulder mellan sambor. Mannen i rättsfallet blev tvungen att betala av lånet till Svea Ekonomi. Med ett tydligt skuldebrev hade han enklare kunnat kräva tillbaka pengarna av sin sambo.

Välkommen till Juristkompaniet

Vi på Juristkompaniet är specialister på familjejuridik och svarar dagligen på sambors frågor om t.ex. samboavtal och skuldebrev. Vi hjälper kunder över hela landet via telefon och teamsmöte. För våra vanligaste tjänster har vi också fasta priser. Välkommen att kontakta oss på  0771-31 06 31 eller via [email protected]

×