Bouppteckning

När en nära anhörig avlider är det inte bara sorgen utan också en mängd praktiska frågor som måste hanteras. En av de första uppgifterna är att se till så att en bouppteckning upprättas.

Vad är en bouppteckning?

Bouppteckningen är en förteckning över vilka som är dödsbodelägare, eventuella efterarvingar samt vilka tillgångar och skulder som fanns per dödsdagen. Men bouppteckningen ska också innehålla uppgift om yrkanden och andra viktiga förutsättningar. Den färdiga bouppteckningen registreras sedan hos Skatteverket och blir då offentlig.

Den registrerade bouppteckningen ligger sedan till grund för ett kommande arvskifte, så det är viktigt att allt blir rätt antecknat. Notera dock att de värden som anges i bouppteckningen inte är bindande i arvskiftet.

När måste bouppteckningen vara klar?

Inom tre månader från dödsfallet ska bouppteckningsförrättning hållas. Det är ett möte om bouppteckningen där alla delägare och efterarvingar har rätt att delta. Ibland är boet svårt att utreda och Skatteverket kan då bevilja anstånd med att hålla bouppteckningsförrättningen.

Inom en månad från förrättningen ska bouppteckningen sedan lämnas in till Skatteverket för registrering. Delägarna i boet kan inte själva upprätta bouppteckningen, den ska förrättas av två ”kunniga och trovärdiga gode män” som ska intyga att allt blivit riktigt antecknat.

Vilka ska kallas till bouppteckningsförrättning?

I god tid innan bouppteckningsförrättning ska alla dödsbodelägare och alla efterarvingar få en kallelse till förrättningen. Även den avlidnes sambo eller efterlevande make ska få en kallelse, det gäller även om han eller hon inte ska ärva någonting.

Dödsbodelägare är de personer eller organisationer som har rätt till en andel av tillgångarna som finns i boet. Om det finns ett testamente är både de som skulle ha ärvt en andel enligt lag (legala arvingar) och de som ska ärva en andel enligt testamentet (universella testamentstagare) delägare i boet fram till att testamentet har vunnit laga kraft.

Efterarvingar är de som ska ärva en andel i boet efter att någon av delägarna har avlidit. Vanliga efterarvingar är gemensamma barn till den som har avlidit och dennes efterlevande make. Efterarvingarna deltar inte i dödsboförvaltningen och har inte rätt att få ut någon tillgång ur boet ännu, men de har rätt att vara med på bouppteckningsförrättningen för att kunna bevaka sin framtida rätt till arv.

Utöver efterlevande sambo eller make, dödsbodelägare och efterarvingar, kan det också finnas legatarier. Det är personer eller organisationer som enligt testamente har rätt att få en viss sak, ett pengabelopp eller en nyttjanderätt till viss egendom (legat). Legatarierna behöver inte kallas till bouppteckningsförrättningen. De deltar inte heller i förvaltningen av boet och behöver inte underteckna arvskiftesavtalet.

Vi hjälper er med bouppteckning

Alla bouppteckningar är olika. Vi på Juristkompaniet har många års erfarenhet och kan hjälpa till med precis det ni behöver; allt från att skriva själva bouppteckningen till att kartlägga delägarkrets, kalla till förrättning, delge testamente och sammanställa tillgångar och skulder.

Genom åren har vi skapat bra rutiner för att effektivt hantera bouppteckningar, vilket både underlättar för er delägare och gör att vi kan hålla kostnaderna rimliga. Kontakta gärna oss för att få mer information om hur vi jobbar och en uppskattning av kostnaden för er bouppteckning.

Boka tid hos oss:

Juristkompaniet Telefontjänster 0771-31 06 31

Oavsett var du bor i Sverige är du välkommen att boka tid för telefonmöte med någon av våra familjejurister.

Boka online
Tack för ditt meddelande

Kontakta oss för bokning