Bouppteckning

När en person avlider ska en bouppteckning göras. Bouppteckningen är en förteckning över vilka som är dödsbodelägare, eventuella efterarvingar samt vilka tillgångar och skulder som fanns per dödsdagen. Men bouppteckningen ska också innehålla uppgift om yrkanden och andra viktiga förutsättningar. Den ligger sedan till grund för ett kommande arvskifte, så det är viktigt att allt blir rätt antecknat.

Inom tre månader från dödsfallet ska bouppteckningsförrättning hållas. Det är ett möte som alla delägare och efterarvingar ska kallas till. Efter det mötet ska bouppteckningen lämnas in till Skatteverket för registrering. Delägarna i boet kan inte själva upprätta bouppteckningen, den ska förrättas av två ”kunniga och trovärdiga gode män” som ska intyga att allt blivit riktigt antecknat.

Alla bouppteckningar är olika och vi kan hjälpa till med precis det ni behöver; allt från att upprätta själva handlingen till att kartlägga delägarkrets, kalla till förrättning, delge testamente och sammanställa tillgångar och skulder.

Hjälp med bouppteckning

Vilka ska kallas till förrättning för bouppteckning?

I god tid innan bouppteckningsförrättning ska alla dödsbodelägare och alla efterarvingar få en kallelse till förrättningen. Även den avlidnes sambo eller efterlevande make ska få en kallelse, det gäller även om han eller hon inte ska ärva någonting.

Dödsbodelägare är de personer eller organisationer som har rätt till en andel av tillgångarna som finns i boet. Om det finns ett testamente är både de som skulle ha ärvt en andel enligt lag (legala arvingar) och de som ska ärva en andel enligt testamentet (universella testamentstagare) delägare i boet fram till att testamentet har vunnit laga kraft.

Efterarvingar är de som ska ärva en andel i boet efter att någon av delägarna har avlidit. Vanliga efterarvingar är gemensamma barn till den som har avlidit och dennes efterlevande make. Efterarvingarna deltar inte i dödsboförvaltningen och har inte rätt att få ut någon tillgång ur boet ännu, men de har rätt att vara med på bouppteckningsförrättningen för att kunna bevaka sin framtida rätt till arv.

Utöver efterlevande sambo eller make, dödsbodelägare och efterarvingar, kan det också finnas legatarier. Det är personer eller organisationer som enligt testamente har rätt att få en viss sak, ett pengabelopp eller en nyttjanderätt till viss egendom (legat). Legatarierna behöver inte kallas till bouppteckningsförrättningen. De deltar inte heller i förvaltningen av boet och behöver inte underteckna arvskiftesavtalet. 


Vad kan vi hjälpa dig med?

Här nedan hittar du information om våra vanligaste tjänster. Vissa av våra jurister har också specialkompetens i andra, närliggande, ämnen. Om den tjänst du efterfrågar inte finns i listan nedan kan du ringa direkt till ditt kontor så kan vi kanske hjälpa dig.