Vad är arvslotten?

Arvslotten är den lott eller andel av kvarlåtenskapen i ett dödsbo, som en arvinge har rätt till. Storleken på arvslotten varierar beroende på hur många arvingar som finns och hur de är släkt med den avlidne.

Varje delägares arvslott brukar anges som en kvotdel av det sammanlagda boet, t.ex. 1/3. Det förekommer att man anger en summa som delägarens arvslott, men då har man egentligen beräknat arvslottens värde.

Beräkna din arvslott

I första hand ska dödsboet fördelas i nedstigande led, alltså till barn, barnbarn o.s.v. (bröstarvingar). Barn till den avlidne delar boet mellan sig i lika stora lotter/andelar. Om något av barnen har avlidit delar dennes barn på den andel som skulle ha tillfallit föräldern.

Efterlämnar den avlidne inte några bröstarvingar blir det istället föräldrarna som ärver. Deras arvslotter blir då hälften var. Skulle någon förälder vara avliden kommer den hälftendelen att fördelas mellan den förälderns barn. På så vis kommer dina halvsyskon bara att få ärva en andel av din ena förälders hälftendel.

Notera att efterlevande make ofta har rätt att behålla alla tillgångarna under återstoden av sin livstid. Både gemensamma barn och föräldrar/syskon måste vänta på att få ut sin arvslott tills efter båda makarnas bortgång.

Särkullbarns arvslott

Som särkullbarn har du, som huvudregel, rätt att få ut din arvslott redan när din förälder avlider, även om det finns en efterlevande make. Din arvslott beräknas då på värdet av de tillgångar som din förälder har fått i bodelningen. Hur mycket du får ärva påverkas därför av om det finns någon enskild egendom, hos din förälder eller hos efterlevande maken.

Det är också vanligt att arvet fördelas först när båda föräldrarna är avlidna. Boet kommer då att omfatta arv efter två personer som inte enbart har gemensamma barn. Gemensamma barn kommer då att få arvslott från båda föräldrarna medan särkullbarn bara ärver sin juridiska förälder. I en familj där makarna har ett gemensamt barn och ett barn från tidigare förhållande kommer det gemensamma barnet, som huvudregel, att få 3/4 av den totala kvarlåtenskapen (hälften av den ena förälderns arv och hela den andra förälderns arv).

Arvslotten kan tillfalla annan genom testamente

Alla arvingar har rätt till en arvslott enligt den laggivna arvsordningen, men det kan förändras om den avlidne har upprättat ett testamente. Endast bröstarvingar har en rätt till arv som är starkare än testamente. Alla andra arvingar, såsom syskon och syskonbarn, kan helt mista sin arvslott till en testamentstagare.

Hälften av den arvslott som tillkommer barn och andra bröstarvingar utgör deras laglott, den delen är skyddad för bröstarvingen. Notera dock att bröstarvingen själv måste begära jämkning av testamentet för att vara säker på att få sin laglott. Om du inte begär jämkning i tid kommer testamentet att gälla i sin helhet, även om det inkräktar på din laglott.

Välkommen att kontakta Juristkompaniet

Vi på Juristkompaniet har lång erfarenhet av att utreda dödsbon och kan t.ex. hjälpa er att beräkna arvslotterna på ett korrekt sätt. Eftersom det mesta går att lösa via telefon och videomöte, hjälper vi kunder över hela landet. Ni når oss enkelt via telefon: 0771-31 06 31 eller via e-post: info@juristkompaniet.com

Boka tid hos oss:

Juristkompaniet, digitalt möte 0771-31 06 31

Oavsett var du bor i Sverige är du välkommen att boka tid för ett onlinemöte med någon av våra familjejurister.

Boka online
Tack för ditt meddelande

Kontakta oss för bokning