Testamentsexekutor

En testamentsexekutors uppgift är att se till att ett testamente blir verkställt. I vanliga fall är det delägarna i dödsboet som ska verkställa testamentet. Men genom att utse en testamentsexekutor kan testatorn utse en given person som får förvalta boet och genomföra skiftet i enlighet med testatorns sista vilja.

Hur utses en testamentsexekutor?

Testamentsexekutorn utses genom ett förordnande i testamentet (se Ärvdabalken 19 kap. 1 §). Testatorn bestämmer alltså själv vem som ska få uppdraget och har möjlighet att ge instruktioner om till exempel förvaltningen i testamentet.

Vår uppfattning är att det vanligtvis är en jurist eller advokat på den byrå som har hjälpt till att skriva testamentet som får uppdraget som testamentsexekutor. Det är också klarlagt att den som har hjälpt till att upprätta testamentet inte automatiskt blir jävig (se NJA 2007 s. 410).

Det är dock testatorns val, och ingenting hindrar att testatorn utser någon helt annan till exekutor. Det finns inga krav på att testamentsexekutorn ska ha juridiska kunskaper (även om vi anser att det är en fördel).

Möjligt är också att utse en delägare i boet till testamtsexekutor. Notera dock att den som är dödsbodelägare inte kan skifta boet och därmed inte kommer att kunna verkställa testamentet fullt ut (se Ärvdabalken 23 kap. 5 § 2 st.)

Testamentet måste vinna laga kraft

För att testamentsexekutorn ska kunna ta över förvaltningen i boet måste testamentet först vinna laga kraft. Om det drar ut på tiden och/eller om det finns brådskande förvaltningsåtgärder kan boet behöva avträdas till förvaltning av boutredningsman.

Testamentsexekutor kan ansöka om att bli boutredningsman

Den som har utsetts till testamentsexekutor kan själv ansöka om att bli förordnad till boutredningsman. Om skäl inte talar emot det ska tingsrätten förordna testamentsexekutorn att även vara boutredningsman. (Se Ärvdabalken 19 kap. 3 § 3 st.)

Även om dödsbodelägarna själva skulle vilja att någon annan blir boutredningsman, ska tingsrätten normalt sett utse testamentsexekutorn. Det beror på att testatorns vilja väger tyngre än delägarnas. Enbart det faktum att delägarna i boet misstror den person som utsetts till testamentsexekutor, räcker inte heller för att tingsrätten ska välja någon annan till boutredningsman. (Se NJA 1988 s. 594)

Visar det sig att testamentet var ogiltigt ska tingsrätten göra en ny prövning för att fastställa om testamentsexekutorn ändå ska få behålla uppdraget som boutredningsman eller om personen ska bytas ut. (Se Ärvdabalken 19 kap. 5 § 3 st.)

När behövs testamentsexekutor?

I de flesta dödsbon fungerar det bra att dödsbodelägarna själva sköter förvaltningen och ser till så att testamentet efterlevs. Men det finns framförallt två situationer där det är motiverat med ett förordnande om testamentsexekutor.

Dödsbodelägarna har svårt att själva sköta förvaltningen

I vissa fall kan det vara svårt för delägarna att själva sköta förvaltningen på ett smidigt sätt. Det gäller till exempel när det är många delägare i boet eller om föreningar eller andra organisationer är delägare. Ett annat exempel är när det finns en konflikt mellan delägarna och testatorn inte tror att de kommer att kunna sköta förvaltningen tillsammans på ett bra sätt.

Att då ha en exekutor som har kunskap om hur förvaltningen av ett dödsbo går till kan förenkla mycket för delägarna.

Dödsbodelägarna vill inte efterleva testamentet

Det händer också att testamentet innebär en nackdel för delägarna i boet. Så är till exempel fallet när testatorn har förordnat att legat ska tillfalla andra än delägarna. Om det finns risk att delägarna inte kommer att följa villkoren i testamentet kan testamentsexekutorn ta över boet och se till så att testamentet efterlevs.

Testamentsexekutorns befogenheter

Så snart testamentet har vunnit laga kraft övertar testamentsexekutorn förvaltningen av dödsboet från delägarna. Från det tillfället har en testamentsexekutor samma befogenheter att företräda dödsboet som en boutredningsman.

Det innebär att testamentsexekutorn får sköta all löpande förvaltning i dödsboet men också fatta beslut som att sälja fonder och aktier, avyttra fordon, säga upp avtal och liknande.

Skillnaden mellan testamentsexekutor och boutredningsman

I de flesta avseenden överensstämmer testamentsexekutorns befogenheter och skyldigheter med boutredningsmannens. Några viktiga skillnader finns dock. 

Testamentsexekutor får sälja fastighet

Till skillnad från en boutredningsman har testamentsexekutorn rätt att, utan delägarnas samtycke, sälja fast egendom för dödsboets räkning om det är i enlighet med testamentet (se Ärvdabalken 19 kap. 20 §). Den befogenheten har testamentsexekutorn kvar även om denne utses till boutredningsman (Ärvdabalken 19 kap. 13 §).

Testamentsexekutor blir inte bodelningsförrättare

En boutredningsman blir automatiskt bodelningsförrättare om den avlidnes kvarlåtenskap är föremål för en bodelning (se Äktenskapsbalken 17 kap. 1 § 2 st). En testamentsexekutor får inte de befogenheterna. I ett dödsbo där det finns en efterlevande make kommer alltså inte testamentsexekutorn att kunna fatta beslut om bodelningen.

Kan delägarna i boet inte själva enas om bodelningen måste testamentsexekutorn ansöka om att även bli boutredningsman eller bodelningsförrättare.

Testamentsexekutorn kan inte entledigas

En viktig skillnad är att testamentsexekutorn har sitt uppdrag från testatorn. Även om delägarna i boet själva skulle vilja sköta boet kan de inte bara motsätta sig testatorns vilja.

Av den orsaken kan delägarna i dödsboet inte heller entlediga testamentsexekutorn från ett uppdrag som boutredningsman, bara för att de är överens om att göra det (som är fallet med vanlig boutredningsman). För att en testamentsexekutor ska kunna skiljas från sitt uppdrag som boutredningsman krävs att personen är olämplig eller att det finns en annan särskild orsak. (Se Ärvdabalken 19 kap. 5 § 2 st. samt 6 §.)

Om testamentsexekutorn är olämplig eller av annan orsak inte bör vara boutredningsman kan tingsrätten utse någon annan att få uppdraget som boutredningsman. Testamentsexekutorn kommer då att mista ansvaret för förvaltningen av boet, vilket i praktiken gör förodnandet verkningslöst.

Testamentsexekutorn redovisar inte till tingsrätten

Exekutorn ska hålla ordning på dödsboets medel och redovisa sin förvaltning på samma sätt som en boutredningsman (se Ärvdabalken 19 kap. 20 § 2 st samt 19 kap. 14 §). Däremot behöver inte en testamentsexekutor underrätta tingsrätten om vem som har tagit emot redovisningen.

Arvskifte genom testamentsexekutor

Den som har utsetts till testamentsexekutor blir också, utan särskilt beslut, skiftesman i boet. I testamentsexekutorns befogenheter ingår således rätt att fatta beslut om värdering och fördelning av tillgångarna genom arvskifte. Det gäller även om testamentsexekutorn inte har fått ett förordnande att vara boutredningsman. (Se Ärvdabalken 23 kap. 5 § 2 st.)

I första hand ska dock testamentsexekutorn försöka ena delägarna kring arvskiftet och det vanligaste är att boet avslutas genom ett vanligt arvskiftesavtal som delägarna undertecknar.

Testamentsexekutorn har rätt till arvode

Precis som en boutredningsman har testamentsexekutorn rätt till ersättning för sitt arbete med dödsboet. Eftersom det ofta är en jurist eller advokat som har uppdraget som exekutor kan rätthjälpstaxan ge en uppfattning om vad en testamentsexekutor kostar per timme.

Välkommen att kontakta Juristkompaniet

Vi på Juristkompaniet kan det mesta om testamenten och dödsboavveckling och svarar gärna på dina frågor. Hos oss kan du till exempel få hjälp med att skriva ett testamente med förordnande om testamentsexekutor. För hjälp via telefon kan vi också erbjuda fasta priser.